photojenny

För ungefär ett halvår sedan blev jag pålurad ett medlemskap i Amnesty. En snubbe med flätat skägg stoppade mig på min lunchrast och lyckades övertyga mig. Jag har i och för sig ändå velat vara med ganska länge, eftersom jag tycker Amnestys arbete behövs och jag vill stödja organisationen, men jag har liksom inte fått tummen ur. Min pojkvän blev lite arg på mig eftersom han tycker att jag är för fattig för att donera pengar, vilket jag ju är, men ändå. Häromdagen läste jag att Amnesty nu har dragit igång en kampanj för att befria bloggare som fängslats på grund av sina politiska åsikter. Så sent som förra veckan hade jag tänkt ringa min bank för att stoppa autogirot till Amnesty men nu kändes det som att jag verkligen ville vara med. Tänk att riskera fängesle och tortyr för att man publicerar sina åsikter på nätet. Nä, vet jag, så får det INTE vara.