Oacceptabelt beteende på bussen!

I morse på bussen på väg till jobbet såg något äckligt. På andra sidan gången satt det en kille som klippte naglarna. På buseen! Bläh! Jag brukar sminka mig på bussen men det tycker jag ändå är okej, men klippa naglarna tycker jag är oacceptabelt. Satt och var rädd att en nagel skulle komma flygande och träffa mig. Usch! 

Sydafrika vs Cheadle & Norwich

Idag ska jag iväg med jobbet och hälsa på en av våra leverantörer, ska stanna över natten. Fästmannen är sådär glad eftersom det ju är alla hjärtans dag imorgon men jag kommer att vara hemma tidigare imorgon eftermiddag än vad jag brukar vara hemma från jobbet. Jag ska laga middag och baka hjärtansformade choklad/apelsinmuffins. Hursomhelst ska vi till Cheadle, som jag förstått är en håla utanför Manchester. Hotellet har pool så kanske ska simma lite vilket jag tyckte var rätt lyxigt. Nästa vecka ska jag igen iväg med jobbet. Till Norwich, har varit där tidigare, och inte mycket att se. Men det kan ju vara kul att komma iväg från kontoret tänkte jag. Igår när jag lagade middag snicksnackade jag lite med min Nya Zeeländska flatmate. Hon berättade att hon skulle iväg till Sydafrika en vecka. Hon jobbar som lärare och just nu är det två veckors lov i skolorna här. Kul tyckte jag att hon skulle ha semester, men det visade sig att hon ska åka dit med jobbet (!?!). Så himla orättvist! Jag vill också till något exotiskt land. Cheadle och Norwich liksom bara bleknar i jämförelse med en vecka i Sydafrika. Hur har en skola råd med att skicka hela sin personal så långt bort egentligen? Skurit in på studiematerial kanske? Nej, men nu är jag ju avundsjuk, vilket jag inte gillar alls när jag är. Kul för henne är det ju förstås.


Deppigt värre

Jo, nu är det Oscarsdags igen och emligt tradition ska de flesta av de nominerade filmerna ses innan själva galan. Igår kväll var det dags för 'Sweeny Todd - The Demon Barber of Fleet Street'. Johnny Depp har ju blivit nominerad för bästa manlige skådespelare för sin roll som barberaren. För det första vill jag bara saga hur trött jag blir på samarbetet mella Tim Burton och hans fru Helena Bonham-Carter och Johnny Depp. Finns det liksom inga andra skådespelare han kan vända sig till. Jag tyckte om Burton's tidigare filmer men nu känns det som om alla är likadana. Inte trovärdigt alls. I vilket fall som helst var det återigen lustigt att se Johnnny Depp med sin usla engelska dialekt. Det är ju en musikal och jag kunde verkligen inte hålla mig för skratt när Depp levererade sin första sång. Jag undrar om han tror att han är David Bowie. Förresten, ser han inte lite ut som Beethoven? Tyckte jag läste i en intervju nyligen att Depp svurit på att han aldrig mer skulle ge sig in i ett musikalprojekt och det borde vi alla vara tacksamma för. Verkligen inte värd en Oscarsnominering. Det ända som var värt att se filmen för var Alan Rickman som ju är så himla bra på att spela elak.


Sweding

Åh, vad jag bara älskar Michel Gondry så himla mycket. Ser fram som tusan emot nya 'Be Kind Rewind' och jag som helt missat 'Science of Sleep' (får nog köpa den och komma ikapp mig lite granna). Annars är jag inte alltid så förtjust i Jack Black men trailern ser lovande ut. Men så det bästa med filmen är ju trots allt själva uttrycket 'Sweding'. Undrade lite varför det kallades så och här fick jag förklaringen.


Lite mer information än vad jag bad om

Idag stod jag väntade på hissen på jobbet och kallpratade med en man som brukade ha en massa möten där jag jobbade tidigare. Så väldigt ytlig bekantskap med andra ord. För ett tag sedan berättade han för mig att hans fru, som är danska, väntar barn och att hon hade varit väldigt illamående. Så jag frågade artigt när vi ensamma gick in i hissen hur hans fru mådde. Han sade att hon hade mått väldigt dåligt men att igårkväll hade de minsann haft sex för första gången på fyra månader. Jag utbrast ganska högt ett: OH! av ren förvåning. Jag såg i den för övrigt fruktansvärda hisspegeln hur jag började bli helt knallröd i ansiktet. Som tur var stannade hissen till på hans våning och han gick ut. Jag är ju inte den som är den, det väl de flesta av mina vänner, men varför säger man något sådant till någon som man knappt känner?

Olympiadloggan

Det hara varit ett himla rabalder i pressen om den nya logotypen för 2012 års OS den senaste tiden. Jag tycker väl kanske inte den är så där värst vacker men är ju inte så intresserad av OS till att börja med så jag har inte varit så himla upprörd. Men det faktum att ett reklaminslag på tv gav folk epileptiska anfall verkar ju inte vara den bästa marknadsföringsmetoden. Tydligen ska logotypen tilltala vad man kallar googlegenerationen, och den verkar inte Londons borgmästare tillhöra eftersom han har vädjat att logotypen ska göras om. Men tji fick han. Den här för att stanna. Vet inte om jag tillhör googlegenerationen men borde väl göra det eftersom jag googlar galet mycket, men en sak jag märkt som jag tycker är anmärkningsvärt med logotypen är att den ser ut som Lisa Simpson utför oralsex. Vet inte det är så smart att den gör det.


olympiadloggan

bild:
www.bbc.co.uk

I went to Iran and all I got was this lousy outfit

Alltså det är ju helt fantastiskt att det inte blev krig mellan Storbritannien och Iran. Hade ju satsat pengar på det om jag hade några. Eller kanske inte. Känns inte helt moraliskt rätt att satsa pengar på krig direkt.  


I vilket fall som helst tycker jag ändå bildena på de friade soldaterna (eller var de nu var, är ju inte så bra på militärtitlar och sånt tjafs) ändå är rätt komiska. Okej, kostymerna som killarna har fått håller väl kanske inte Armani-klass men det är trots allt kostymer som ju ändå känns ganska formellt. Vad jag undrar är under vilken sten de hittade den enda kvinnan i sällskapets kläder. Det ser ju inte riktigt klokt ut. Bilden nedan visar ju inte hela outfiten men fy vad gräslig. Okej, jag kan förstå slöjan och den är inte vad jag hade stört mig på om jag var i hennes skor. Skor ja, de har jag inte ens sett men vågar inte ens tänka på vad de kan ha tvingat ner hennes fötter i. Byxorna är några slags snickarbyxor a la 1986. Den vit- och rödrandiga tröjan är ju absolut inte den mest smickrande på henne och jackan ser förförlig ut. Hon ser helt malplacerad ut. Som en katt bland hermeliner. Stackars!!!



hostage
Bild:
www.bbc.co.uk


Smygblogg

Har ju inte hunnit blogga på evigheter. Har fått en ny tjänst och har väl varit lite mer busy än på gamla jobbet. Dessutom gillar chefen verkligen inte om man surfar på arbetstid och eftersom det är kontorslandskap så är det lite svårt att smygsurfa. Men nu har ju hon gått hem tidigare idag, så då tänkte jag passa på. Var ju hemma en snabbis på västkusten förra helgen eftersom lillebror fyllde tonåring. Skönt att komma hem och andas lite svensk luft. Och träffa vänner och familj kändes hur lyxigt som helst. Även om det bara var tre dagar så har det verkligen gett mig lite energi. Annars har det väl kanske inte hänt så mycket. Livet lunkar på, men snart är det påsk och då ska jag och pojkvännen dra ner till Brajan (=Brighton) och hälsa på vännen plus respektive och se deras nya lägenhet. Ser fram emot det. Och den 29 April (en hel månad kvar iofs) ska vi se Yann Thiersen (som ju gjorde musiken till Amelie). Födelsedagspresent till pojkvännen, fast det var mest en ursäkt eftersom jag ju så himla gärna ville gå. Annars inget mer att rapportera. Kan inte komma på något i varje fall. Jobbigt är det när man måste smygblogga.

Dyra snacks

Var häromdagen ute och slösurfade på internet för att hitta svenska butiker i London. Ville främst se om det fanns några som sålde lösgodis. Kollade på www.londonsvenskar.se och letade på gula sidorna och hittade Totally Swedish. Häpnade över priserna. Verkar vara en väldigt lukrativ marknad. Hela £2.50 för en chipspåse och kaffet kostar som kostar £1.00 på ikea kostar £2.90. Vanisnnigt dyrt tycker jag om man räknar på att pundet ligger på 13.50:- ungefär kostar ju chipsen mer än trettion spänn. Man kanske skulle ta att öppna en butik. Vore kanske ett bra sätt at slippa att vara pank för jämnan.

Kändismobb

Har varit lite tyst här igen. Måste verkligen skaffa bredband hemma så man kan skriva när man känner för det och inte på lunchrasten.

Har liksom inte gjort så mycket intressant den senaste tiden heller. Mest har jag väl följt
Celebrity Big Brother. Och det tar ju en del tid, eftersom det är minst två timmar om dagen. Men de senaste programmen har jag varit så arg eftersom några av de kvinnliga så kallade kändisarna har mobbat en annan. Och det har rasistiska drag också, vilket gör mig så förbannad att jag faktiskt på allvar funderat på att klaga över programmet. Fast inte sluta titta konstigt nog. Kanske har blivit beroende. Fast jag är inte den enda som blivit bestört. Hittills har mer än 20 000 klagomål kommit in. Och efter att ha jobbat någorlunda internetbefriat idag surfade jag just in på aftonbladet och såg att fallet också nått Sveriges skvallerpress. Demonstrationer i Indien! Tony Blair har blivit indragen! Vilken såpa det blivit!

Sorg

Nu fattar jag verkligen ingenting. OC? Läggas ner? Varför då? Och just nu när det blivit så bra igen. Ok, jag och pojkvännen ligger lite före än både här och Sverige ( där väl det är rätt deppigt fortfarande) eftersom en bekant laddar ner avsnittena från nätet. Men det är bara så roligt nu (den som väntar på något gott). Vi skrattade oss halvt fördärvade häromdagen då vi maratonkollade på tre avsnitt eftersom vi under jul och nyår sparat in på OC-tittandet. Hoppas verkligen att det däringa andra tv-bolaget köper upp rättigheterna så det får leva vidare. Bara för att Marissa inte lever längre behöver det väl inte betyda att hela serien måste dö. Eller? Och förresten tyckte jag att hon var rätt tråkig faktiskt.

Har förresten så länge velat blogga om Ben McKenzie som ju spelar Ryan. Är väl dags att passa på nu då eftersom han kanske är helt passe om några månader. Jag har sedan seriens början alltid tyckt att Ryan är så lik Russell Crowe. En liknelse Seth även tar fasta på i första avsnittet av nya serien. Ok, förlåt men det avslöjar inte så mycket faktiskt. Pojkvännen tycker däremot att Ryan är mer lik Joh Mahoney, mer känd som Frasier pappa. Och ja, kanske finns där en viss likhet mellan de tre. Man tycker ju att en castingansvarig i Hollywood kanske skulle ha upptäckt likheterna nu så kanske de tre sammanstrålar i en film, antingen som tre generationer eller som samma karaktär i olika stadier av livet. Men, åh vad arg jag är att det ska läggas ner.



     
Tripp, Trapp och Trull.

In i dimman

Igår var jag och pojkvännen hos hans föräldrar. De ville träffa mig innan jag flyger hem till Sverige för att fira jul. På vägen hem därifrån blev jag riktigt rädd. Det var så himla dimmigt. Det gick liksom knappt att se vägen. Jag nämnde för pojkvännen att jag hoppades att det här skulle gå över innan jag flyger på lördag.

Det första jag hörde på nyheterna i morse var att cirka 230 flyg från Heathrow blev inställda igår och att dimman förväntas bli värre under julhelgen. Så jävla typiskt! Var ju inte ens hemma förra julen och började genast tänka på att jag nu kanske kommer få fira jul på Stansted. Fast dom nämde ju inte Stansted alls i reportaget eller på någon nyhetssida. Varken BBC eller Skynews. Upstressad som tusan har jag de senaste timmarna försökt få reda på hur läget är på Stansted men det går inte att gå in på deras hemsida för den verkar vara överbelastad. När jag ringt Ryanair har det bara varit automatiskt meddelande om någon jävla strejk i Bryssel och ingenting om någon dimma alls. Sen bara det bryts. På webben går det bara att få reda på flyginformation inom de närmsta 24 timmarna. Ska flyga mellan fredagen 22:e och söndagen 24:e och kan åka tidigare så får man lov att boka om utan kostnad står det också. Fast vill jag göra det? Det verkar ju liksom vara lika dimmigt varje dag enligt väderleksrapporten. Ringde till Stansteds informationslinje men fick även där ett automatiskt meddelande som berättade att man inte ska ha inslagna julklappar i sitt handbaggage. Döh!

Vad ska jag göra? Tänk om jag blir fast på flygplatsen! Hemska tanke. Hatar att inte kunna ta reda på information! Är så himla frustrerad nu!

29-45

Igår pratade jag med en vän och en del saker jag sa lät som de kom ur munnen på en 45-åring snarare än en 29-åring. Några exempel:

Nej, vi ska inte göra något speciellt på nyår, bara vara hemma och mysa, kanske äta något gott.

... men skulle jag dricka i de mängderna jag brukade göra förr så skulle jag ju inte kunna stå upp.

Jag dricker nästan aldrig längre, så jag brukar dricka ett glas lemonad mellan ölen.

Alla goda ting är tre brukar det sägas men inget av de ovanstående citaten är speciellt goda. De är hemska. När blev jag en gammal fis liksom? Och hur?

Smörgåsbord

Jag kollade som hastigast på MTV Europe Music Awards igår och blev aningen stött. Alldeles innan en av vad jag antar många reklamavbrott, för jag kollade alltså bara några minuter, så berättade en av de brittiska VJ:arna vad som komma skulle efter pausen. Det jag blev lite sur över var att han använde ett av de få svenska låneorden i engelska språket som en slags kulturell hänvisning. Nämligen smörgåsbord. Bara det att det var ju ändå Danmark dom var i och inte Sverige. Det borde ju kanske varit mer passande med smørrebrød. Fast det hade väl inga britter fattat, de flesta tror ju att Schweiz och Sverige är samma land.

New Direction

Apropå helt oanständig skivtitel så stör jag mig just nu väldigt mycket på den nya kampanjen som det Konservativa partiet här har lanserat. Det kallas nämligen att man har valt en ny inriktning. Helt okej, men New Direction, rent språkmässigt funkar inte för mig. Säger man det väldigt snabbt så låter det verkligen som Nude Erection.

Get a room!!!

Jag har aldrig varit speciellt förthjust i offentliga ömhetsbevis. Hångel tycker jag är något högst privat som hör hemma bakom lyckta dörrar. En liten puss på munnen och en kram är det ju inget fel på. Det är ju nästan lite gulligt. Men grovhångel i parker, på stranden, på bussar och barer är enligt mitt tycke totalt oacceptabelt. Ett av mina favvoljud är ändå det där schyssta smackandet som uppstår av en puss. Men notera att det bara gäller när jag själv är inblandad i produktionen av detta ljud. Annars är det rent ut sagt äckligt att lyssna på.

 


En gång satt jag framför ett par kåta tonåringar på en buss och i en dryg halvtimme, vilket var hela min bussresa, så hånglade dom. Så irriterande! Man ju inte direkt be dom att sluta heller. För det blir ju lite pinsamt. Jag vet att jag har en del vänner som delar min åsikt. Så senast som igår fick jag ett upprört meddelande angående parkgrovhångel från en av dom.

 


I vilket fall så tror jag dock att det kommer att bli problem för mig idag. För här är det nämligen National Kissing Day idag. Varför kan man ju fråga sig. Jag vet att jag låter som en gammal kärring men jag tycker faktiskt att det är fel att uppmuntra folk till ett sådant beteende. Det är ju en fin tanke men jag tror ändå inte att det är bra. Dagen existerar säkert bara för att sälja kort, precis som med alla hjärtans dag. Förresten så borde väl egentligen alla dagar vara kyssdagar. Så länge det sker inom lås och bom.


Hot in the city

Det är helt äckligt varmt här nu. Jag har aldrig spenderat tid i London i juli månad och nu förstår jag varför folk varnar för det. Idag ska det bli 32 grader och det låter väl kanske helt underbart för de flest. Men jag har liksom aldrig varit en för värme. Hemma är det ju så lätt att bara ge sig ut till havet när det blir värmebölja för att svalka av sig men här finns inte riktigt det alternativet. I och för sig kan man ju sätta sig på ett tåg och åka till kusten. Det är bara så dyrt att åka tåg här, trodde liksom inte att det kunde bli dyrare än SJ men ack så fel jag hade.


Fläktar gör det inte heller, utan det är så tryckande vindstilla att man inte vet vart man ska ta vägen. Gårdagen spenderades främst av att slåss med pojkvännen om den lilla fläkten på hans rum och att gny och pusta och gnälla om att det var varmt. Alldeles för varmt. Och igår var det ju bara 30 grader.

Jag riktigt fruktar tunnelbanan hem efter jobbet. Den som ju är lite för varm redan på vintern är helt outhärdlig sådana här dagar. Hade väl funkat om det fanns plats. Men som situationen är så brukar det ju vara ganska trångt med folk i vagnarna. Folk som är varma och svettiga. Eftersom jag är kortare än genomsnittet så hamnar min näsa i lagom höjd med andras armhålor. Risken för att jag kommer svimma av antingen värmeslag eller andras äckliga svettodörer är alltså enormt stor.

 Läste precis väderprognosen för morgondagen... 33 jävla grader!!!

Tok-torka

Även om det har varit den mest regniga Maj någonsin uppmätt här i London så förväntas det att bli extrem torka den här sommaren. Den senaste veckan har man ju fått ett litet provsmak. I måndags uppmättes 32 grader, varmaste dagen någonsin i Juni, och det var inte direct en fröjd att åka tunnelbana. I medierna diskuteras torkan hela tiden. I södra England är det redan förbjudet att tvätta bilar och vattna trädgårdar med vattenslang. Enligt min Nya Zeeländska flatmate är det också strikt förbjudet att bada badkar. I och för sig undrar jag ju hur myndigheterna ska kunna hålla koll på att folk verkligen följer dessa regler. Känns ju läskigt om dom faktiskt kunde det. Storebror ser dig och allt det där.


Från vattenbolagens sida har flera lösningar diskuterats för att komma till bukt med att folk slösar med vatten, bland annat ska de som inte betalat sina vattenräkningar få rejält feta böter och i mer extrema fall kan man till och med komma att få sitt vatten avstängt. Men jag har en annan lösning… varför inte satsa på att ha en kran på alla toaletter istället för den traditionella skitvarmt vatten i den ena och jättekallt i den andra. Man löser på så sätt också problemet med allvarliga brännskador och så slipper man ju stå och slaska och slösa med vatten för att hitta rätt temperatur att tvätta ansiktet med. Känns som en helt självklar grej, men folk är ju lite efter här.


Idiotpatriot

Jag har blivit en riktigt patriot sedan jag flyttade utomlands. Det är väl oftast så att man inte saknar kossan förrän båset är tomt, eller vad det nu heter. IKEA har jag ju i och för sig alltid älskat men nu åker jag dit av en helt annan anledning. För att inhandla godis, sill och annan svensk mat som inte finns någon annanstans. Saker som man normalt inte längtar efter men som nu har blivit som en drog som man inte kan få nog av.
 

Allt som oftast kan man också höra mig skryta om svensk musik, design eller till och med teknik! Detta fenomen håller på att driva min stackars pojkvän till vansinne. Jag har blivit så blå och gul som man kan bli. Kollade till och med på OS för att kunna skryta om våra guldmedaljer. Och jag som inte ens gillar sport!

Nåväl, igår nådde min nyfunna patriotism helt nya proportioner. Semi-final i Eurovisionen. Jag röstade! Slösade pengar på självaste Carola! Jag känner inte igen mig själv längre. Det kändes so matt det var min plikt som utlandsvensk, men nu känner jag mig tragisk. Jag trodde aldrig att det skulle gå så här långt. Jag älskar ju mitt hemland men jag tror nästan jag glorifierar gamla Svedala lite väl mycket. Anledningen måste vara att jag har sådan sjuk hemlängtan. Jag måste åka hem snart för det här börjar bli lite väl mycket.


Fredagen den 13:e

Trodde att jag var rätt skonad från otur just på dagens datum. Och visst flöt allt på rätt bra idag. Det är ju ända fredag och det brukar ju alltid vara positivt. Och till och med hade jag turen att luncha med pojkvännen som för en gångs skull begett sig till de centralare delarna av staden idag. Men turen vände när han berättade att jag hade fått ett brev hem till han och hans bror hus. Från CSN!!! Jaha, nu ska man börja betala tillbaks studielånet också. Kul! Inte...

Efter denna deprimerande nyhet har jag haft sånt jävla oflyt resten av dagen. Hädanefter är jag skrockfull. Nu ska jag hem och gömma mig. Ha en bra helg allihopa!

Tidigare inlägg
hits